Skip to content

Content Header

Om uppfödningen

Mina första råttor skaffade jag -95 och sen dess har jag alltid haft minst tre.

Uppfödningen är inriktad på temperament & hälsa i allra första hand.

Jag är väldigt kräsen då jag väljer vilka råttor som ska bli föräldrar, fördelarna måste väga bra mycket mer än nackdelarna.

För nackdelar finns det alltid, i alla linjer, det gäller bara att hitta dem och vara ärlig och öppen med dem.

En avelsråtta i min smak är mjuk och trevlig att hantera, hänger avslappnat och tryggt. Den är social med både människor och andra råttor och har inga problem att gå i flock. Är råttan minsta dominant så använder jag den inte i avel och det samma gäller om råttan är för vek, dvs att den tex lägger sig för bebisar. Det är inget önskvärt beteende för mig.

Hälsan är viktig också. En råtta som varit sjuk avlar jag aldrig på.

Jag tittar även bakåt i stamtavlan för att se hur det ser ut med sjukdomar, tumörer, rossel och beteende.

 

Jag avlar inte på råttor som är för små, minsta vikt hos en hona ska vara 300g och hos en hane 500-600g.

Honorna är vanligtvis mellan 8-12 månader gamla vid första kullen och hanarna över 1 år, gärna 1,5 år.